Alla influensastammar delas in i fyra typer: A, B, C och D.
Typerna A och B utgör det största hotet mot människor.
Influensa A-virus är huvudorsaken till de största epidemierna i mänsklighetens historia.
Dess viktigaste egenskaper är dess höga variabilitet och förmåga att infektera olika bärare. Det kan inte bara infektera människor utan också många djur (fåglar, grisar, hästar). Det är denna ”allätande” som leder till uppkomsten av sådana sorter som fågel- eller svininfluensa.
Virusets yta innehåller två markörproteiner, hemagglutinin (H, 18 arter) och neuraminidas (N, 11 arter). Deras olika kombinationer (t.ex. H1N1 eller H3N2) bildar nya stammar. På grund av de radikala förändringarna (antigenic shift) uppstår virus som är helt nya för människans immunsystem. Det är detta som leder till pandemier – världsomspännande epidemier.
Således orsakade viruset A (H1N1) pandemin ”spanska sjukan” 1918 och utbrottet av ”svininfluensan” 2009. I dag cirkulerar A (H1N1)-viruset som ett säsongsvirus.
A (H3N2) – uppstod under pandemin 1968 (”Hongkong-influensan”). Ofta allvarligare än andra stammar och mer benäget att leda till komplikationer, särskilt hos riskgruppen äldre.
I Ryssland ökar nu antalet fall av infektion med influensa typ A-stammen. Den muterade varianten av viruset kännetecknas av ett allvarligt förlopp. Dess akuta fas varar i cirka fem dagar, varför infektionen kallas ”femdagars”.
Huvudsymptom:
- Ihållande feber (38-40°C).
- intensiv smärta i muskler och leder som inte kontrolleras väl av smärtstillande medel.
- ofta tillsammans med matsmältningsbesvär (illamående, diarré), hosta och nästäppa.
Efter infektion kan vuxna känna sig akut sjuka inom några timmar och barn inom 15-30 minuter. Svaghet, värk i kroppen och röda ögon ökar snabbt.
